Grattis på födelsedagen lillskit!
Jag gick igenom mappen för teckningar jag har ritat för att se om pappa hade skannat in en speciell teckning. Det hade han inte, vilket var lite synd, för jag hade tänkt försöka rita av den idag. Min bror fyller år, och han ska få en teckning av mig. På teckningen ska det vara en hästbakdel som bajsar, och jag ska kryssa över bajset och skriva "DU E INTE EN SIT, FÖR DU HAR SJÄNKT 200 KR TIL LEKARE UTAN GRENSER", med bakåtvända J och klumpigt skrivna bokstäver.
När min bror och jag var... yngre... så bråkade vi en hel del, så där som syskon kan göra ibland. Tillslut hade jag gått iväg från honom, upp till mitt rum, slängt mig på golvet och fått ur mig all ilska genom att rita en teckning. Teckningen föreställde en hästbak som bajsade, jag hade ringat in bajset, och eftersom att jag inte kunde stava till ordet "skit" så skrev jag "DU E EN SIT".
När teckningen var klar var jag inte lika arg längre, och jag mindes inte ens vad vi hade bråkat om, men jag var fast besluten om att få fullfölja min plan. Med teckningen i handen och bestämda steg gick jag ner till hans rum, öppnade dörren och smällde ner teckningen i bordet framför min bror, som såg måttligt förvånad ut, och gick sedan därifrån igen och smällde dörren efter mig.
Jag har hört den här historien väldigt många gånger, och fler lär det bli.
Nu ska jag gå och dekorera tårtan jag gjorde till honom, sen ska jag rita den där teckningen. Själva presenten var att jag har i hans namn skänkt 200 kr till Läkare Utan Gränser, men teckningen är mitt sätt att tala om det för honom.
När min bror och jag var... yngre... så bråkade vi en hel del, så där som syskon kan göra ibland. Tillslut hade jag gått iväg från honom, upp till mitt rum, slängt mig på golvet och fått ur mig all ilska genom att rita en teckning. Teckningen föreställde en hästbak som bajsade, jag hade ringat in bajset, och eftersom att jag inte kunde stava till ordet "skit" så skrev jag "DU E EN SIT".
När teckningen var klar var jag inte lika arg längre, och jag mindes inte ens vad vi hade bråkat om, men jag var fast besluten om att få fullfölja min plan. Med teckningen i handen och bestämda steg gick jag ner till hans rum, öppnade dörren och smällde ner teckningen i bordet framför min bror, som såg måttligt förvånad ut, och gick sedan därifrån igen och smällde dörren efter mig.
Jag har hört den här historien väldigt många gånger, och fler lär det bli.
Nu ska jag gå och dekorera tårtan jag gjorde till honom, sen ska jag rita den där teckningen. Själva presenten var att jag har i hans namn skänkt 200 kr till Läkare Utan Gränser, men teckningen är mitt sätt att tala om det för honom.
Kommentarer
Trackback
