Det låg en bebis på golvet!
Det var tyst och mörkt. Det enda jag kunde höra var Arvids Andetag. Jag låg bredvid Arvid och kände hur Tord-Evert dunkade i mitt bröst. Det var en härlig känsla. Jag sa inte så mycket, för det skulle bara ha förstört stämningen, trots att jag inte kråkade som en 14-åring i målbrottet längre. Han höll om mig med en av sina armar, och höll mig i handen med den handen på den andra armen.
Idag är det fyra månader sedan jag och Arvid vart ihop, och jag kan fortfarande känna lukten av fönstret på åhlens barnavdelning, Jag kan fortfarande höra den Martin Stenmark låten som spelades i högtalarna, jag kan fortfarande se framför mig Random-side-walk-guy, och jag kan fortfarande känna den känslan jag kände första gången han kysste mig. Ett stort rus av lycka, kärlek och glädje.
Jag älskar Arvid.
HEJ! :)
Idag har jag återigen fått säga omkring 40 gånger att trots att jag pratar pubertalt, är hes, är knallröd runt ögonen och torr i ansiktet så smittar jag INTE. (eller smittar allergier nuförtiden?) Jag lät iallafall ganska roligt, men det gick inte så bra att sjunga. På lunchen pratade jag lite snabbt med Jonas, och han tyckte att jag inte ska snagga
mitt hår, för jag kunde inte ens prata ordäntligt. Dålig ursäkt, men jag köper de faktiskt! x'D Jag åt med Sara, Mårten, Angelica och en liten stund på slutet även Lina. Vår pratstund reculterade i en tävling mellan Mårten och Angelica om vem som kunde ta den högsta tonen. Angelica vann.
Efter skolan hade slutat så skulle jag träffa Arvid på biblioteket, så jag for dit. Det var några människor där, fast de byttes ut. Det var bara jag, Arvid och Dennis kvar när jag och Arvid gick.
Iallafall. Medan vi satt där kom CD en liten stund och babblade på. När han gick sa han "kolla, det ligger en unge på golvet", vilket fick alla att titta dit. Det var sant, det låg en bebis på golvet! Helt utan uppsyn och allt, den bara låg där! Vi bah satt å gapa och småskrattade lite. Sen var vi sociala med folket igen. Efter ett tag stack jag och Arvid hem till mig. När vi var där döpte vi våra hjärtan. Mitt heter Tord-Evert. Arvid hade mycket plugg, så vi hann inte vara med varandra så mycket. Men när han stack hem passade jag på att smyga mig till mitt piano. :)
Jag har inte så mycket mer att säga.. .Bara att jag älskar Arvid! :)
Hejdå. KRAM! :)
Idag är det fyra månader sedan jag och Arvid vart ihop, och jag kan fortfarande känna lukten av fönstret på åhlens barnavdelning, Jag kan fortfarande höra den Martin Stenmark låten som spelades i högtalarna, jag kan fortfarande se framför mig Random-side-walk-guy, och jag kan fortfarande känna den känslan jag kände första gången han kysste mig. Ett stort rus av lycka, kärlek och glädje.
Jag älskar Arvid.
HEJ! :)
Idag har jag återigen fått säga omkring 40 gånger att trots att jag pratar pubertalt, är hes, är knallröd runt ögonen och torr i ansiktet så smittar jag INTE. (eller smittar allergier nuförtiden?) Jag lät iallafall ganska roligt, men det gick inte så bra att sjunga. På lunchen pratade jag lite snabbt med Jonas, och han tyckte att jag inte ska snagga
mitt hår, för jag kunde inte ens prata ordäntligt. Dålig ursäkt, men jag köper de faktiskt! x'D Jag åt med Sara, Mårten, Angelica och en liten stund på slutet även Lina. Vår pratstund reculterade i en tävling mellan Mårten och Angelica om vem som kunde ta den högsta tonen. Angelica vann.
Efter skolan hade slutat så skulle jag träffa Arvid på biblioteket, så jag for dit. Det var några människor där, fast de byttes ut. Det var bara jag, Arvid och Dennis kvar när jag och Arvid gick.
Iallafall. Medan vi satt där kom CD en liten stund och babblade på. När han gick sa han "kolla, det ligger en unge på golvet", vilket fick alla att titta dit. Det var sant, det låg en bebis på golvet! Helt utan uppsyn och allt, den bara låg där! Vi bah satt å gapa och småskrattade lite. Sen var vi sociala med folket igen. Efter ett tag stack jag och Arvid hem till mig. När vi var där döpte vi våra hjärtan. Mitt heter Tord-Evert. Arvid hade mycket plugg, så vi hann inte vara med varandra så mycket. Men när han stack hem passade jag på att smyga mig till mitt piano. :)
Jag har inte så mycket mer att säga.. .Bara att jag älskar Arvid! :)
Hejdå. KRAM! :)
Kommentarer
Trackback
