Hemma från Uppsala

Jag tog tag i min väska, bar ner den för trappan, sa hejdå till Emilia och började gå hem från tågstationen, bara tjugo minuter försenad. Jag har varit i Uppsala en vecka och haft riktigt roligt. Jag åkte ner för Hallowenbalen, och när den var slut stannade jag några dagar hos Oscar, medan det ändå var höstlov och jag råkade befinna mig där.

Till själva balen hade jag tänkt att jag skulle vara både uppklädd och utklädd, så jag valde att vara en zombie, och ha på mig samma klänning som jag hade på studenten. Eftersom att jag själv är ganska dålig på det här med smink blev jag fett glad då Amalia frågade om hon fick sminka mig. Hon gjorde det riktigt bra tycker jag.

Kvällen var helt underbar. Vi var ca 50 nykterister som samlats på ett och samma ställe för att ha roligt tillsammans. De flesta människorna hade jag aldrig träffat förut, men några kände jag igen. Mark och Matilda till exempel. (Det är för övrigt Matilda jag har tagit bilderna från festen från) Det är inte alla som kan skryta med att de har dansat med en flodhäst, men det kan jag! En kille från Stockholm vid namn Mattias hade nämligen en jättefin flodhästmask och han fick jag dansa med. Det var fett roligt.
Så här fina var allihopa; (Eller ja, nästan allihopa. Några är inte med på bild, för de tog bilderna)

När kvällen var slut ville de flesta sova, men jag och tre till var vakna en liten stund till och mest pratade. Det var så fruktansvärt mysig natt och jag lärde känna en söt pöjk, också från Stockholm, som jag aldrig träffat förut.  Alltid lika roligt att lära känna nytt folk, och det känns alltid så overkligt när man kommit hem igen för att återgå till sitt liv och bara minns hur roligt man hade det.

På söndagsmorgonen var jag sist därifrån, för jag ville hinna säga hejdå till så många som möjligt, sedan blev jag upphämtad av Oscar och var med honom resten av veckan. Vi gick på nattlig prommenad, lanade, åt massa godis, spelade alfapet och umgicks. Igår drog vi tvärt till Stockholm och träffade Jesper en liten stund innan jag behövde ta sista tåget tillbaka till Uppsala för att inte missa mitt tåg som skulle ta mig hem igen. Det var fett awesome, och det tog lite emot att åka hem, även om jag fick sällskap av Emila som åkte med samma tåg, fast från Göteborg.

För tillfället är jag omotiverat glad. Men det gör ingenting, för det är bra att vara glad.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0