Minderåriga kan köpa alkohol

Jag blir så förbannad. När jag först fick höra om den där briljanta idén om att sälja alkohol via internet, och att det skulle levereras till dörren blev jag skeptisk. Det tar bort lite av syftet med Systembolaget. Att de skulle ha monopol på alkohol för att det skulle vara lite mer svåråtkomligt. Nu när det går att få hemleverans blir det både lättare att få tag på alkohol, och därmed också för minderåriga.

UNF gjorde ett test. De lät fyra ungdomar mellan 16 och 18 försöka beställa hem. I 6 av 9 fall lyckades de köpa alkohol, antingen genom att uppge falskt personnummer, inte uppge personnummer alls eller via föräldrarnas namn. Visst, det kanske är för få ställen för att statistiken att endast en tredjedel sköter sig ska gälla, men det är fortfarande illa.
Citat från artikeln;
"Jämför man de här företagens hemsidor med Systembolagets är det stor skillnad, säger Linda Engström. Medan Systembolagets information fokuserar på vilken mat dryckerna passar till, fokuserar de kommersiella sajterna på priset och exponerar flaskorna. Kommersiella intressen ska överhuvudtaget inte ha med alkohol att göra."

Att systembolaget finns är för att det ska begränsa platser där alkohol säljs för att minska konsumtionen. Då det inte längre finns i matbutiker eller andra ställen där intresset är att gå med vinst, blir det mindre impulsköp och därmed också mindre drickande, vilket i sin tur gynnar befolkningen, eftersom att alkohol är ett gift. Trots allt, har man planerat att ta ett glas vin till maten och vinet är slut hemma så är det inte en så stor ansträngning att ta en sväng förbi systemet. Om man har åldern inne vill säga.

Vidar Aronsson, en av UNFs två ordförare, kommenterade testet med dessa ord: "Säker ålderskontroll my ass" Jag kan inte annat än instämma.

När vi var i Stockholm för två och en halv vecka sedan gjorde vi en ölköpskontroll. Två 17åringar och en 14åring lyckades köpa alkohol. Vi testade både att beställa i barer och köpa folköl i matbutiker. En av gångerna som 14åringen blev nekad att köpa sprang en man efter och sa att han kunde köpa ut om vi ville. Det är alltså inte så svårt som minderårig att få tag på alkohol om man verkligen vill ha.

Läs om detta här;
http://www.accentmagasin.se/2011/11/vinklubbar-klarar-inte-aldersgranserna/
http://www.metro.se/stockholm/14-aringar-far-handla-alkohol-i-butik/EVHkkt!dprGlVwco11zU/

Jag är förbannad.

TRE COINS!

För det första, klockan är efter tolv, men jag tänker låssas som om den inte är det.

Den här kvällen var helt underbar. Renhornen hade 50års jubileum, och det var jag och såg på tillsammans med familjen. Det är tradition att se både julkonserten och vårkonserten varje år. Precis som alltid hade jag en riktigt trevlig kväll. När jag satte mig i publiken var jag inte beredd på att se en duel mellan två trummisar som trummade på var sin gubbes huvud. Två till killar höll i var sin mikrofon för att fånga upp ljudet, och en femte person hällde på rejält med shampoo på huvudena. Det löddrade rejält och lät faktiskt bra mot bandet i bakgrunden. Inte heller var jag beredd på att se fem stycken pensionärer iklädd endast handduk, badrock eller liknande sjungandes på "var är tvålen". (av Povel Rammel) Det var en helt bisarr upplevelse. Jag hoppas att någon typ av tidning var där, och det hela kvällen, för det här är helt klart en av deras bästa konserer. Åtminstone av de jag har varit på.

Efter Renhornen spelade jag TVspel (mario party 4) med Wilhelm, Agnes och Peter. Fruktansvärt roligt. Jag hade bara tre kontroller, så vi tyckte att jag och Wilhelm skulle byta av varandra och köra varannan gång eftersom att han och jag är de som har spelat spelet mest. (läs "är bäst") Agnes ville vara på vårt lag, och Peter ville vara med en "badass com". Han fick spela med Wario, som vi valde skulle vara på "hard". Vi hade skitkul, framförallt då Agnes av misstag råkade byta bort sina 92 coins mot Warios tre. Hon såg helt chockad ut.

Hur som helst. Klockan är faktiskt efter tolv, närmare bestämt nästan två. Imorgon (eller idag blir det ju) är det söndag och sedan är helgen hastigt och lustigt över och det är dags för måndag igen. För min dag innebär det ytterligare en ledig dag, eftersom att musik, dans och musikproduktionstreorna har sceniskt musikprojekt. (som jag inte fick vara med på... Kommer sitta och grubbla förbannelser över rektorn hela veckan) På måndagar äär min enda lektion med dem, och eftersom att alla deras ordinarie lektioner blir inställda den här veckan så har jag inga lektioner alls på måndag. Men jag borde ändå sova ganska så omgående, har inte fått så överdrivet mycket sömn på senare tid.

Hasselbackspotatis!

Megahelg i Sundsvall

Allting började på scen, åtminstone för oss ledare. Deltagarna satt i Aulan och tystnade när någon började prata, vem det var är jag inte helt säker på, eftersom att jag inte kunde se någon. Hon började med att välkomna alla deltagare till lägret, och sedan fråga om någon saknades. Någon av ledarna frågade var jag var någonstans, varav Kim öppnade sin resväska och jag kröp ut därifrån. Det var alltså det första intrycket av mig för alla de som inte träffat mig förut. Liten person som får plats i Kims väska.

Lägret blev riktigt bra, åtminstone på de delar jag var med på. Vi var uppdelade i olika pass, beroende på vad man hade valt. Jag hamnade i teatergruppen, som överträffade mina förväntningar. Han som höll i passet är en mycket intressant människa, helt galen, på ett positivt sätt. På förmiddagen och bowlingen på eftermiddagen. Jag lärde mig att om jag försöker bowla så som man ska hamnar klotet i rännan, hela tiden. Om jag däremot istället går fram till banan, lägger klotet på golvet och sedan knuffar på den, då får jag en strike. Andra deltagare spelade lazergame, gokart eller pysslade.

Eftersom att vi var ganska många människor där (66 deltagare plus några ledare) så hade vi hyrt en skola att hålla till på. I aulan fanns ett piano, som jag självklart spelade på. Några kom dit och lyssnade på mig och berömde mig. Lite roligt eftersom att jag själv tycker att det lät förjävligt. Pianot var lätt ostämt och pedalen för att hålla ut toner fungerade inte. Men det var roligt i alla fall.

Jag tycker att jag var riktigt duktig som inte hade den blekaste aning om var min kamera var. Jag hade letat som en idiot i någon timme innan jag var tvungen att fara iväg, och det visade sig att jag hade den i just den väskan jag tog med mig till Sundsvall. Det hade varit bra om jag hade vetat om det när jag var där, men jag upptäckte det när jag hade kommit hem istället. Stenkoll banankoll! Tog denna bild från Laura istället.

På lördagskvällen körde vi singstar. Jag höll på att sjunga i låten "I wanna dance with somebody" (Whitney Houston) när jag i sista refrängen drogs iväg av Achmed och Jacob som var iklädd var sin sumobrottardräkt. De började dansa med mig till musiken som var i bakgrunden, eftersom att jag sjöng just att jag ville dansa med någon. Den som sa att man inte kan bjuda på sig själv och ha roligt utan alkohol har helt klart fel! Jag älskar UNFare!

Sobertrip i le huvudstad

Idag är det Torsdag och jag har slutat för dagen, vilket innebär att jag för precis en vecka sedan var på väg till stan för att träffa Ninen en liten stund. Hon råkade vara här just då, och eftersom att hon flyttat till Stockholm träffar jag henne inte så ofta. När jag efter ungefär en timme gick till bussen hem fick jag veta av Träd att den buss till Stockholm vi hade tänkt ta på fredagen var fullbokad. Vi bestämde oss hastigt och lustigt för att ta den sista bussen på torsdagen då istället, för att på så sätt vara framme i Stockholm kring sex på morgonen på fredagen. Enda problemet var att jag skulle på bio med Jacob klockan 18.00 och bussen gick 20.40. Jag packade som en dåre, tog med mig allt bagage med en gång och Träd hjälpte mig hålla reda på det medan jag var på bio. Spännande.

Stockholm klockan sex på morgonen var helt magiskt. Det var tjock dimma, mörkt och inte en själ ute, förutom oss. Vi prommenerade runt lite i centrala delen av stan tills vi hittade ett ica vi kunde köpa frukost på. Jag kände hur otroligt välplanerat hela den här resan var och log. Jag älskar att göra saker spontant.

Klockan tre, eller om den möjligtvis var fyra, möter vi upp Sara och Jimmie på centralstation och tar oss till lokalen där vi skulle vara under helgen. När resten av alla deltagare hade kommit dit åt vi tacos och lärde känna varandra lite. Helgen bestod bland anat av underbara människor, föreläsningar, lekar, en sjuk mängd med skratt, halvtaskig engelska, pepparkakor och ölköpskontroll.

Bussen hem igen gick omkring nio på kvällen, vilket resulterade i att vi skulle vara hemma kring sex på morgonen då också. (Snabbare buss än ditresan.) Jag hade planerat att sova i princip hela vägen, eftersom att jag trots allt hade skola dagen efter, men det fick jga inte riktigt. Jag hamnade bredvid en snubbe som tog upp ungefär ett och ett halvt säte, så det var inte så bekvämt direkt.

I kväll ska jag packa, för imorgon drar jag till Sundsvall. UNFläger, here we go!

Internet är tillbaka

Hejhopp nu har jag internet tillbaka på min stationära dator och slipper alltså låna pappas bärbara macbook pro. Både bra och dåligt, för nu kommer jag kunna spara filerna och arbeta på ett bättre sätt, även om internet koplingen till denna dator är något sämre. Det känns skönt att inte behöva låna den datorn hela tiden, men det är ändå synd, för nu kan jag inte vara i mitt rum, och jag saknar en hel del funktioner på den som inte finns på den här. Nåväl, det är inte hela världen, datorn fungerar ju som den ska och nu kan jag äntligen fortsätta använda den till det som var tänkt. (Skolarbete)

Ikväll umgicks jag med världens bästa Agnes. Det var allt för länge sedan jag träffade henne sist. Vi åt mackor och drack te och pratade ikapp lite om allt vi missat, tills Agnes plötsligt utbrast "Men va? Är klockan redan 23.50!?" innan hon insåg att klockan bara var strax innan tio och att hon av misstag förväxlat den digitala termometern (som mäter innomhustemperatur) med en klocka.

För övrigt har jag gått omkring och varit överdrivet glad precis hela dagen. Hela igår också. Jag vet inte riktigt vad det är med mig, jag har ingen speciell anledning till att vara så här tokglad, men jag kan inte låta bli att se ut som ett fån hela tiden. Fast det gör ingenting, för jag är lycklig, vilket är allt som räknas i det här sammanhanget.

Musik under press...

Idag har jag varit duktig och hållt på med mitt PA100 (projektarbete) hela dagen. Mitt projekt är att skapa en egen låt, arrangera och spela in den och ta hjälp av andra musiker för att få enbart riktiga instrument. Själva låten är jag i princip klar med, och jag har ägnat hela dagen åt att fixa en MIDI version som jag ska skicka ut till mina snälla vänner som ska hjälpa mig, så de kan lyssna och höra på ett ungefär hur jag vill ha det. Jag får inte riktigt till det så som jag tänkt, och enligt planeringen ska jag ha skickat ut låten till mina vänner nu. Alltså ligger jag lite efter, vilket inte är så roligt.

Att hålla på med musik är bland det jag tycker bäst om att göra. När det kommer naturligt. Att ha tidspress på mig och veta att det jag gör kommer att betygsättas är inte alls lika rogivande. Om det inte vore för allt annat jag har att göra så hade det här förmogilen inte alls varit lika svårt som det är, för då hade jag haft mer tid, mindre stress och defenitivt mer skaparglädje. Jag börjar nästan fundera på vad det är jag har gett mig in på, men nu är det för sent att byta projekt.

Söndagen lider mot sitt slut och därmed även höstlovet. Imorgon väntas Religion och jag börjar faktiskt bli rätt så trött. Vilken tur! Trots att jag inte direkt har gått och lagt mig på smarta tidpunkter, och lycktas vakna på ännu mer puckade tidpunkter, så har jag inte vänt på dygnet så mycket. Bara lite. Blir intressant att se hur mycket zombie jag kommer att vara på skolan.

Ja. Nu sömn.

Hemma från Uppsala

Jag tog tag i min väska, bar ner den för trappan, sa hejdå till Emilia och började gå hem från tågstationen, bara tjugo minuter försenad. Jag har varit i Uppsala en vecka och haft riktigt roligt. Jag åkte ner för Hallowenbalen, och när den var slut stannade jag några dagar hos Oscar, medan det ändå var höstlov och jag råkade befinna mig där.

Till själva balen hade jag tänkt att jag skulle vara både uppklädd och utklädd, så jag valde att vara en zombie, och ha på mig samma klänning som jag hade på studenten. Eftersom att jag själv är ganska dålig på det här med smink blev jag fett glad då Amalia frågade om hon fick sminka mig. Hon gjorde det riktigt bra tycker jag.

Kvällen var helt underbar. Vi var ca 50 nykterister som samlats på ett och samma ställe för att ha roligt tillsammans. De flesta människorna hade jag aldrig träffat förut, men några kände jag igen. Mark och Matilda till exempel. (Det är för övrigt Matilda jag har tagit bilderna från festen från) Det är inte alla som kan skryta med att de har dansat med en flodhäst, men det kan jag! En kille från Stockholm vid namn Mattias hade nämligen en jättefin flodhästmask och han fick jag dansa med. Det var fett roligt.
Så här fina var allihopa; (Eller ja, nästan allihopa. Några är inte med på bild, för de tog bilderna)

När kvällen var slut ville de flesta sova, men jag och tre till var vakna en liten stund till och mest pratade. Det var så fruktansvärt mysig natt och jag lärde känna en söt pöjk, också från Stockholm, som jag aldrig träffat förut.  Alltid lika roligt att lära känna nytt folk, och det känns alltid så overkligt när man kommit hem igen för att återgå till sitt liv och bara minns hur roligt man hade det.

På söndagsmorgonen var jag sist därifrån, för jag ville hinna säga hejdå till så många som möjligt, sedan blev jag upphämtad av Oscar och var med honom resten av veckan. Vi gick på nattlig prommenad, lanade, åt massa godis, spelade alfapet och umgicks. Igår drog vi tvärt till Stockholm och träffade Jesper en liten stund innan jag behövde ta sista tåget tillbaka till Uppsala för att inte missa mitt tåg som skulle ta mig hem igen. Det var fett awesome, och det tog lite emot att åka hem, även om jag fick sällskap av Emila som åkte med samma tåg, fast från Göteborg.

För tillfället är jag omotiverat glad. Men det gör ingenting, för det är bra att vara glad.

RSS 2.0