Glädjen som kan beskrivas med tre ord.
Jag köpte choklad!
Den här dagen hade inte kunnat vara bättre. Jag vaknade visserligen lite senare än vad jag hade tänkt, men jag tog mig till skolan i tid. Första lektionen var med mediatvåan. Läraren hade jag i ettan också, eller halva ettan snarare. Hon är en riktigt bra lärare, så jag är glad. Dessutom fick jag den trevliga överaskningen att eleverna i klassen pratade med mig. Inte för att de var tvugna till det, utan för att de faktiskt ville. Jag blev verkligen fett med chockad. Jag tror jag aldrig har kännt mig så välkommen på en lektion förut. Dessutom har sammhällskunskap aldrig varit så intressant som idag heller. Vi skulle diskutera i små grupper, och jag fick vara delaktig.
Lektionen tog slut och jag gick och hämtade ut en ny dator, en så kallad tegelsten. Vad jag har hört om den ska den vara bättre än den jag hade i fjol, men eftersom att jag inte använde datorn till mer än skolarbete och förmodligen inte kommer att göra det i år heller så tror jag inte att jag kommer att märka någon större skillnad. Om man bortser från att den nya är större och klumpigare förståss.
Andra lektionen satt jag med två nära vänner till mig. Det visade sig vara samma fröken stirra-mig-inte-på-rumpan-lärare som i fjol, men jag tror att det kommer att gå bättre i år eftersom att klassen inte mer eller mindre viker av åt ett annat håll när jag är i närheten, vilket var fallet förut.
Tredje lektionen. Bäst. Sceniskt musikprojekt. Jag kanske får ha det, men bara kanske. Jag hade det i fjol, men kände ming inte ett skvatt välkommen, jag var sjuk en del, deprimerad en del, min dator blev stulen och ingen lyssnade på mina idéer. Jag kände mig inte delaktig då, och nu i efterhand känner jag inte att jag riktigt har förtjänat ett betyg i kursen, trots att jag har ett. Därför hoppas jag på att få gå om den, vilket jag kanske ska få göra också. Om jag har tur. Jag väntar på rektorns besked. När jag var där idag, vilket jag var för att itne få frånvaro, satt vi och brainstormade idéer. Precis som på tidigare två lektioner fick även jag säga det jag ville säga, ingen dumförklarade mig när jag andades och jag fick dessutom positiv respons. Nu sitter jag här och har hur mycket skitbra idéer som helst till det här projektet som jag tänker dela med mig av på nästa lektion. Om jag nu få gå fler lektioner.
Det här med att det spelar stor roll vilken lärare man har när det gäller vilket betyg man får stämmer verkligen. Det många inte nämner är att det faktiskt spelar stor roll med klass också. Min förra klass var min hittills bästa klass någonsin. En person ville ha med mig att göra, alla andra ignorerade mig. Jag kände mig välkommen på skolan idag, som att jag tillhörde den. För första gången i hela mitt liv.
Vilka man går med spelar stor roll.
Den här dagen hade inte kunnat vara bättre. Jag vaknade visserligen lite senare än vad jag hade tänkt, men jag tog mig till skolan i tid. Första lektionen var med mediatvåan. Läraren hade jag i ettan också, eller halva ettan snarare. Hon är en riktigt bra lärare, så jag är glad. Dessutom fick jag den trevliga överaskningen att eleverna i klassen pratade med mig. Inte för att de var tvugna till det, utan för att de faktiskt ville. Jag blev verkligen fett med chockad. Jag tror jag aldrig har kännt mig så välkommen på en lektion förut. Dessutom har sammhällskunskap aldrig varit så intressant som idag heller. Vi skulle diskutera i små grupper, och jag fick vara delaktig.
Lektionen tog slut och jag gick och hämtade ut en ny dator, en så kallad tegelsten. Vad jag har hört om den ska den vara bättre än den jag hade i fjol, men eftersom att jag inte använde datorn till mer än skolarbete och förmodligen inte kommer att göra det i år heller så tror jag inte att jag kommer att märka någon större skillnad. Om man bortser från att den nya är större och klumpigare förståss.
Andra lektionen satt jag med två nära vänner till mig. Det visade sig vara samma fröken stirra-mig-inte-på-rumpan-lärare som i fjol, men jag tror att det kommer att gå bättre i år eftersom att klassen inte mer eller mindre viker av åt ett annat håll när jag är i närheten, vilket var fallet förut.
Tredje lektionen. Bäst. Sceniskt musikprojekt. Jag kanske får ha det, men bara kanske. Jag hade det i fjol, men kände ming inte ett skvatt välkommen, jag var sjuk en del, deprimerad en del, min dator blev stulen och ingen lyssnade på mina idéer. Jag kände mig inte delaktig då, och nu i efterhand känner jag inte att jag riktigt har förtjänat ett betyg i kursen, trots att jag har ett. Därför hoppas jag på att få gå om den, vilket jag kanske ska få göra också. Om jag har tur. Jag väntar på rektorns besked. När jag var där idag, vilket jag var för att itne få frånvaro, satt vi och brainstormade idéer. Precis som på tidigare två lektioner fick även jag säga det jag ville säga, ingen dumförklarade mig när jag andades och jag fick dessutom positiv respons. Nu sitter jag här och har hur mycket skitbra idéer som helst till det här projektet som jag tänker dela med mig av på nästa lektion. Om jag nu få gå fler lektioner.
Det här med att det spelar stor roll vilken lärare man har när det gäller vilket betyg man får stämmer verkligen. Det många inte nämner är att det faktiskt spelar stor roll med klass också. Min förra klass var min hittills bästa klass någonsin. En person ville ha med mig att göra, alla andra ignorerade mig. Jag kände mig välkommen på skolan idag, som att jag tillhörde den. För första gången i hela mitt liv.
Vilka man går med spelar stor roll.
Kommentarer
Trackback
